Rädisa
![Rädisa](/wp-content/uploads/hort-colas/4408/ud6yno7bw8.jpg)
Innehållsförteckning
Rädisan är en grönsak som kan odlas året runt, antingen färsk eller i kruka eller plantering.
Rädisan (Raphanus sativus L.) tillhör familjen Brassicaceae, som också omfattar olika typer av kål, broccoli, kålrot, grönkål, vattenkrasse och raket.
Förutom att rädisan är dekorativ i sallader har den en lätt kryddig smak. Den är rik på fibrer, C-vitamin, folsyra och mineraler som kalium och fosfor samt antioxidanter. Den är lugnande, urindrivande, mineraliserande, alkaliserande, muskelstärkande, antiskorbutisk, aperient och eupeptisk. Den kan ätas tillsammans med bladen, som har samma egenskaper.
Det finns två huvudtyper av rädisor:
Vårradis, snabbväxande, inte särskilt aromatisk, vit, röd eller rosa till färgen, cylindrisk, oval eller sfärisk till formen. Vinterradis, vit eller svart till färgen, rund eller avlång till formen, långsammare växande, mer aromatisk. De omfattar följande grupper: German Beer, Chinese, Daikon och Spanish.
Optimala odlingsförhållanden
Den kräver ett svalt och fuktigt klimat. Även om den anpassar sig till olika typer av jord föredrar den bördiga lätta till medelstrukturerade jordar med ett optimalt pH-värde på mellan 5,5 och 7.
Sådd och/eller plantering
Förbered jorden så att det blir ett välsmulat lager i de första 5 cm av jorden. Tillsätt ca 10 cm kompost till jorden och blanda det väl, i ett lager på 30 cm. Gör bäddar 1,20 till 1,50 m breda eller så i grund jord.
Sådd sker direkt, praktiskt taget året runt, i rader med 15-25 cm mellanrum och ca 5 cm mellan plantorna. Sådjupet är 1 cm för runda sorter och 2-3 cm för avlånga sorter. Under varmare perioder är det att föredra, oavsett sort, att så på större djup. Så i ett förskjutet mönster, något över hela åretvarje vecka eller varannan vecka, gör det möjligt att uppnå en kontinuerlig produktion.
Gynnsamma rotationer och sammanslutningar
Rädisan är idealisk för samodling på grund av sin korta tillväxtcykel.
Gynnsamma associationer: Sallad, morötter, kålrot, vattenkrasse, spenat, jordgubbar, bönor, ärtor och tomater.
Se även: Växter för torra och varma områdenFör att motverka phyllotrichia: Sallad, isop eller pepparmynta. Det mest effektiva sättet att undvika denna skadegörare är dock att använda ett termiskt nät eller filt över grödan, så snart plantorna kommer upp.
Grödor som bör undvikas: Tomat, rödbeta, ärta.
Kulturell omsorg
Det är viktigt att säkerställa bevattning som upprätthåller en relativt konstant vattenhalt i jorden, särskilt under den sista fasen av växtcykeln och under perioder med högre värme.
Ogynnsamma förhållanden (värme, torka) gör att rötterna delar sig och blir mer fibrösa.
Skörd och bevarande
Rädisans odlingscykel varar cirka 30 dagar på vintern och 50 dagar på sommaren. Den bör skördas vid idealisk mognad, när den når sin maximala storlek. Om den skördas senare tenderar den att bli trådig och dess smak förändras på grund av koncentrationen av svavel, från en behagligt skarp till en syrlig smak.
Den kan förvaras i flera månader i sandlådor på en sval plats, ta bort bladen. Vinägern kan göras på malt, vin eller cider och kan smaksättas med kryddor som får ligga i vinägern i en månad. Senapsfrön, pepparkorn eller torkad chili kan också tillsättas i burken.
Vinterrädisor kan konserveras i form av pickles*:
Borsta och tvätta skalet noggrant.
Skär rädisorna i bitar av önskad storlek.
Se även: Cochineal icteriaTäck bitarna med salt eller låt dem ligga i saltvatten (100 g salt per liter vatten) i 24 timmar.
Lägg i burkar och täck med vinäger (ett lager på 1 cm eller mer över rädisorna).
Förslut burken med ett lock av plast eller vaxpapper för att förhindra att ättikan fräter på lockets metall.
*RECEPT FRÅN HOW TO STORE YOUR GARDEN PRODUCE, AV PIERS WARREN, ED. GREEN BOOKS